Vissa av svenskans äldre ord och uttryck smakar så ljuvligt i munnen att de borde återvända till dagligt bruk, tycker jag. Alldenstund. Ehuru. Veterligen. Understundom. Ljusan dag. Flanör. Ovedersägligt. Summa summarum. Pontifikat. Icke förty. Kära hjärtanes. Velociped. Enkannerligen. Folk och fä. Drummel. Man ur huse. Baggböleri. Ity. Har du ett gammalmodigt favoritord eller uttryck på svenska?